Om Karl Gerhard
En biografi över Karl Gerhards liv
Karl Gerhard (eg. Karl Emil Georg Johnson, född den 14 april 1891 och död den 22 april 1964) är en av Sveriges största kulturpersonligheter. Genom sin långa bana som skådespelare, författare, teaterdirektör och estradör kom han att spegla en hel epok i svensk underhållningshistoria. Svensk 1900-talshistoria kan inte skrivas utan att man tar hänsyn till fenomenet Karl Gerhard. Dessutom har han genom sitt författarskap präglat och speglat synen på svenskt samhälle och kultur under mer än fem decennier.
Det kan vara svårt att med bestämdhet avgöra vad som är Karl Gerhards egentliga debut som revyförfattare. Under sin tid som beväring på I 17 i Uddevalla skriver han miltitärspexet ”Melins system” (1916) och som skådespelare hos Hjalmar Selander på Nya Teatern i Göteborg nyårsspektaklet ”Nyårsvaka vid Järntorget” men för säkerhets skull under signaturen Hvem är Hvem. Som kringresande histrion i landsorten producerar han tillsammans med några kamrater ett lyckosamt revyförsök i Uppsala, som fick namnet ”Philanders abdikation” (1918), där bl.a. Edvin Adolphson medverkade.
Den egentliga debuten brukar man dock hävda kom på Folkteatern i Stockholm 1919 där Karl Gerhard tillsammans med kuplettförfattaren Karl-Ewert skrev ihop revyn ”Chauffeur – Folkteatern”. Karl Gerhards lycka var gjord och under 20-talets första hälft producerar han många kvicka revyer, som bryter med den gamla revyformen, vilken hittills dominerats av författare som Emil Norlander och Axel Engdahl. Redan 1922 utses Karl Gerhard av teatertidningen Scenen till Sveriges bästa revyförfattare – Jazzgossens år.
4000 kupletter
Nästan varje år skrev Karl Gerhard två revyer, direkt avpassade för Stockholm och Göteborg, och det är givet att med en sådan oerhörd produktivitet det måste finnas ojämnheter i materialet. Uppskattningsvis kan man säga att Karl Gerhards skrivit ca 4 000 visor och kupletter samt ett stort antal sketcher, dialoger och monologer. Under sin långa revyförfattarbana hann han samarbeta med det mesta och bästa inom svensk revy i övrigt: 1919-20 med Karl-Ewert, 1930-31 med Ernst Rolf, 1946-47 med Gustav Wally och 1957-61 med gänget kring Knäppupp och Povel Ramel där också ungdomarna Hasse & Tage figurerade.
Framgångar och motgångar
Bland Karl Gerhards största revyframgångar kan nämnas ”Allt i gala” 1925 med över 200 utsålda hus, ”Oss greker emellan” (1933) med Zarah Leander som en underskön Lysistrate, och den enorma publiksuccén ”Gullregn” (1940-41), som innehåller ”Den ökända hästen från Troja”. Efter kriget stod Karl Gerhards popularitet långt under pari men han kunde vända den nedåtgående kurvan när han satsade på sin enmansrevy ”Si, viskarlen kommer” första gången 1947. Efter en lång serie minnesprogram i radio 1949 utsågs Karl Gerhard till Sveriges populäraste radioartist.
I Karl Gerhards revyproduktion kan man notera tre motgångar: ”Ned med tjyvsamhället” på Komediteatern 1929 – en skarp revy som var långt före sin tid och ingen begrep allusionerna på Brecht-Weills ”Tolvskillingsoperan”, ”I gala och galla” på Folkan 1941, en politisk revy som skrämde människor under ofärdsåret 1941 och det hjälpte föga att Karl Gerhard 1942 försökte locka tillbaka publiken med den glada och pigga revyn ”Sol och vår”. Han tvingades lämna Folkan det året – den teater han själv låtit bygga 1935. Men detta innebar att han kom att favorisera Göteborg och fr.o.m. 1943 kommer alla revypremiärer på Cirkus i Göteborg.
De sista åren
Sin sista stora revy skriver Karl Gerhard 1961 – ”Ursäkta handsken” – och under spelperioden i Stockholm passar han på att fylla 70 år. År 1952 tar han tillsammans med sonen Per Gerhard över Vasateatern i Stockholm som Per sedan drev till 1985. Karl Gerhards liv var en spegling av 1900-talet. Han var gift tre gånger: Mary Johnson (1914-18) med vilken han fick en dotter Maj-Catrine, som dog redan 1964, med Valborg Geyron (1921-29) med vilken han har sonen Per och slutligen med Brita Werner (1930-36) en av primadonnorna i det sena 20-talets revyer. När Fatima kom in i Karl Gerhards liv 1946 blev väl närmast familjeidyllen komplett med Gerhard, Göthe och Fatima.
En biografi över Karl Gerhards liv
Karl Gerhard (eg. Karl Emil Georg Johnson, född den 14 april 1891 och död den 22 april 1964) är en av Sveriges största kulturpersonligheter. Genom sin långa bana som skådespelare, författare, teaterdirektör och estradör kom han att spegla en hel epok i svensk underhållningshistoria. Svensk 1900-talshistoria kan inte skrivas utan att man tar hänsyn till fenomenet Karl Gerhard. Dessutom har han genom sitt författarskap präglat och speglat synen på svenskt samhälle och kultur under mer än fem decennier.
Det kan vara svårt att med bestämdhet avgöra vad som är Karl Gerhards egentliga debut som revyförfattare. Under sin tid som beväring på I 17 i Uddevalla skriver han miltitärspexet ”Melins system” (1916) och som skådespelare hos Hjalmar Selander på Nya Teatern i Göteborg nyårsspektaklet ”Nyårsvaka vid Järntorget” men för säkerhets skull under signaturen Hvem är Hvem. Som kringresande histrion i landsorten producerar han tillsammans med några kamrater ett lyckosamt revyförsök i Uppsala, som fick namnet ”Philanders abdikation” (1918), där bl.a. Edvin Adolphson medverkade.
Den egentliga debuten brukar man dock hävda kom på Folkteatern i Stockholm 1919 där Karl Gerhard tillsammans med kuplettförfattaren Karl-Ewert skrev ihop revyn ”Chauffeur – Folkteatern”. Karl Gerhards lycka var gjord och under 20-talets första hälft producerar han många kvicka revyer, som bryter med den gamla revyformen, vilken hittills dominerats av författare som Emil Norlander och Axel Engdahl. Redan 1922 utses Karl Gerhard av teatertidningen Scenen till Sveriges bästa revyförfattare – Jazzgossens år.
4000 kupletter
Nästan varje år skrev Karl Gerhard två revyer, direkt avpassade för Stockholm och Göteborg, och det är givet att med en sådan oerhörd produktivitet det måste finnas ojämnheter i materialet. Uppskattningsvis kan man säga att Karl Gerhards skrivit ca 4 000 visor och kupletter samt ett stort antal sketcher, dialoger och monologer. Under sin långa revyförfattarbana hann han samarbeta med det mesta och bästa inom svensk revy i övrigt: 1919-20 med Karl-Ewert, 1930-31 med Ernst Rolf, 1946-47 med Gustav Wally och 1957-61 med gänget kring Knäppupp och Povel Ramel där också ungdomarna Hasse & Tage figurerade.
Framgångar och motgångar
Bland Karl Gerhards största revyframgångar kan nämnas ”Allt i gala” 1925 med över 200 utsålda hus, ”Oss greker emellan” (1933) med Zarah Leander som en underskön Lysistrate, och den enorma publiksuccén ”Gullregn” (1940-41), som innehåller ”Den ökända hästen från Troja”. Efter kriget stod Karl Gerhards popularitet långt under pari men han kunde vända den nedåtgående kurvan när han satsade på sin enmansrevy ”Si, viskarlen kommer” första gången 1947. Efter en lång serie minnesprogram i radio 1949 utsågs Karl Gerhard till Sveriges populäraste radioartist.
I Karl Gerhards revyproduktion kan man notera tre motgångar: ”Ned med tjyvsamhället” på Komediteatern 1929 – en skarp revy som var långt före sin tid och ingen begrep allusionerna på Brecht-Weills ”Tolvskillingsoperan”, ”I gala och galla” på Folkan 1941, en politisk revy som skrämde människor under ofärdsåret 1941 och det hjälpte föga att Karl Gerhard 1942 försökte locka tillbaka publiken med den glada och pigga revyn ”Sol och vår”. Han tvingades lämna Folkan det året – den teater han själv låtit bygga 1935. Men detta innebar att han kom att favorisera Göteborg och fr.o.m. 1943 kommer alla revypremiärer på Cirkus i Göteborg.
De sista åren
Sin sista stora revy skriver Karl Gerhard 1961 – ”Ursäkta handsken” – och under spelperioden i Stockholm passar han på att fylla 70 år. År 1952 tar han tillsammans med sonen Per Gerhard över Vasateatern i Stockholm som Per sedan drev till 1985. Karl Gerhards liv var en spegling av 1900-talet. Han var gift tre gånger: Mary Johnson (1914-18) med vilken han fick en dotter Maj-Catrine, som dog redan 1964, med Valborg Geyron (1921-29) med vilken han har sonen Per och slutligen med Brita Werner (1930-36) en av primadonnorna i det sena 20-talets revyer. När Fatima kom in i Karl Gerhards liv 1946 blev väl närmast familjeidyllen komplett med Gerhard, Göthe och Fatima.